Guantánamo och kriget mot terrorismen

Efter 9/11 vill USA förhindra nya terrordåd. De låser in människor på Guantánamo utan rättegång och inför kontroversiella förhörsmetoder. Något som får andra stater att anklaga USA för krigsbrott.

Den elfte september 2001 ser människor världen över på tevebilder hur nästan 3000 människor dör i den dödligaste terrorattacken i modern tid. I USA ges presidenten rätt att använda allt nödvändigt våld mot de som planerat, utfört eller hjälpt till i attackerna.  Det kommer inte ta slut förrän varje global terroristgrupp har hittats, stoppats och besegrats säger USA:s dåvarande president George W Bush när han förklarar krig mot terrorismen, 2001. Några månader senare anländer de första fångarna till USA:s militärbas på Kuba, Guantánamo. I jakten på de skyldiga al-Qaida-medlemmarna och de som misstänks sympatisera med al-Qaida sanktioneras allt hårdare metoder. Och andra stater och människorättsorganisationer kommer att anklaga USA för krigsbrott. Det finns en nivå av rädsla där du känna smaken av den, säger Mohamedou Ould Salahi som betraktades som en av USA:s viktigaste fångar på Guantánamo där han satt i femton år. Medverkande: Mohamedou Ould Salahi, före detta Guantánamofånge. Moazzam Begg, före detta Guantánamofånge. Nancy Hollander, advokat. Spike Bowman, f.d. senior rådgivare i frågor rörande nationell säkerhet på FBI. Gösta Hultén, ordförande i Guantánamogruppen. Av: Maria Hansson Botin. Producent: Ida Lundqvist. Ansvarig utgivare: Hanna Toll. År: 2020.