Veckans ord: Extremist

Förtalsmål i Göteborg, sista avsnitten av "Kalifat" på SVT och fängelsedomar mot aktivister i Ryssland. Fredrik Wadström väljer 'extremist' som veckans ord. När Göteborgs tingsrätt tidigare i veckan friade kommunstyrelsens förra ordförande, socialdemokraten Ann-Sofie Hermansson, för förtal startade en ny diskussion om hur diskriminering ser ut och om vilka frågor som hör hemma i domstolar. Ordet som åtalet handlade om var 'extremist'. När den svenska dokumentärfilmen "Burka songs 2.0" skulle visas i Göteborgsstadsdelen Angered våren 2018 stoppades arrangemanget av kommunen. Ann-Sofie Hermansson försvarade beslutet på sin blogg i ett inlägg med rubriken "Dalta inte med extremister". Tingsrätten friade Hermansson i förtalsmålet med motiveringen att det inte är straffbart att ha åsikten att någon är extrem. Oavsett vad man tycker om att filmvisningen stoppades så finns det ett större sammanhang som kan ha spelat in på ett känslomässigt plan för hur kommunen reagerade. Göteborg har pekats ut som en av de städer i Europa där allra flest personer rekryterats till islamistiska extremgrupper, till exempel IS. Just nu går den svenska tv-serien "Kalifat" in på sista varvet, en serie som bland annat försöker skildra hur terrorsekten IS kan se ut inifrån och hur rekrytering av svenska ungdomar har gått till i praktiken. Samtidigt finns det kring förtalsåtalet en annan känslomässig bakgrund som också påverkar den pågående debatten. Många svenskar med muslimsk tro möter en högst verklig islamofobi där också människor som aldrig varit nära en terrorsekt stämplas som extremister. Kanske vore det bra att lyfta blicken och se hur ordet extremist används i andra sammanhang för att få en känsla för dess eventuella brister och förtjänster. I Ryssland dömdes i måndags medlemmar i en anti-fascistisk aktivistgrupp till långa fängelsestraff. Det längsta straffet för en av de sex åtalade var 18 år, det kortaste sex år. Gruppen kallas "Nätverket" och anklagades av utredarna för att vara - just det - extremister. Enligt åtalet ska de ha planerat terrordåd i samband med det ryska presidentvalet 2018 samt under fotbolls-VM i Ryssland senare samma år. Aktivisterna greps redan 2017 och det tog inte lång tid innan människorättsgrupper hävdade att de påstådda terrorplanerna var fabricerade. De sex som nu är dömda har också vittnat om hur de blivit svårt torterade under häktningstiden. Fallet har väckt en debatt på de få oberoende plattformar som finns kvar i dagens Ryssland om hur lätt det är för säkerhetstjänsten FSB att anklaga människor för brott med väldigt bristfällig bevisning och sedan pressa fram långa fängelsedomar i domstolar som de flesta inte betraktar som självständiga. Den verkliga extremismen, till exempel IS-krigare, används i det här fallet som dimridå för att fängsla politiska motståndare i vad som ser ut som skådeprocesser. I det läget används ordet 'extremist' som ett signalord för alla som inte satt sig in i detaljerna. För vem vill stödja eller försvara en extremist? Fredrik Wadström [email protected]