Jobba, jobba, jobba... hos Rådberg, Petersson och Gafvelin

Jenny Teleman har läst "Politiken" av Helene Rådberg, "Drottningen i kassan" av Erika Petersson och "Djupet" av Karin Gavfelin. Tre böcker om det som kallas kvinnoyrke.

Det senaste uppdaterade arbetsschemat har just anlänt i min mejlkorg. Där står lite om var jag kommer att stå torsdag 12 april, fredag 11 maj, tisdag 12 juni. Runt krogborden i mina kvarter jämför frilansarna sin dåliga ekonomi med de fast anställdas schemastyrda rundgång. Utvecklingssamtal. Måndagsmöte. Webbkurs. Arbete. Arbetslivet i min bransch. Tre skildringar har jag dessutom just läst i en linje efter varandra som handlar om att arbeta. Om kvinnor som arbetar i arbetaryrken. Det är lyriksamlingen "Politiken" av Helene Rådberg. "Om att arbeta med vardagsbarn i rutiner". Lyrik som handlar om ett arbetsliv som består av att "småbarnens täthet sökande närhet pågår inom arbetstiden". Att vara förskolärare helt enkelt. Omsorgspedagog är omsorgspersonal. Barngruppens personal med värmekropparna i sitt arbetsknä Innehållsleverantör i den offentliga sektorn, tänker jag, lekmöjligheterna är oändliga. "De som tillhandahåller äggkartong, handdocka, trolldeg" skriver Helene Rådberg Sjuksköterskor, barnmorskor, vård- och omorgspersonal, gymnasie-, grundskol- och förskollärare består av 820 000 personer. Inom vården finns också Sveriges vanligaste yrke. Det är undersköterska inom hemtjänst, hemsjukvård och äldreboenden. 138 000 personer. Det får man veta. Förskollärarna är till 95 procent kvinnor. Grundutbildade sjuksköterskor är till 92 procent kvinnor. Det betyder att nästan alla barn som tas om hand när alla andra föräldrar är på sina jobb, i sina yrken ses till av kvinnor. "Politiken" är poesi om "Barngruppens personal", om "att vara i barnarbetet, alltså "med värmekropparna, själva barnkropparna i sitt arbetsknä". "Att varje dag vara grupphanden att hålla i." "Mitt under brinnande nedskärning" är en samtida smärtfras jag tycker var bra att man hittade här. Många vet hur det hettar i kroppen när några färre ännu en gång ska göra mer och så liiite till. Ensam en stund med 28 barn. Då brinner det i nedskärningen, i hålla handen-handen och i själva kvinnokroppen som får mycket plats i arbetsplatsskildringen. Menopauser som till sist vildstrejkade inte. "Men vi sväller svallar slimmas i kroppen som tjänar." skriver Rådeberg Det är böljande, svallande lyrik som bygger om och klistrar i tanken hop organisationsombyggande ord, politiska ord som halvtid, produktion och schemaordning, med omsorgsord som mellangården, tummetotten, sandlådan. Ringlande, porlande trådar av arbetsbilder blir det, byggda av stressymptom och fackkunskaper i tröst. Tråckeltrådar av ordlikheter man kan leka länge med och högläsa allt, med ljus brukargruppsröst. Vreden då? Ja, den är en kolmörk arg huvudfoting som ligger lite under ytan och morrar. Det märkliga med att sitta i kassan är att då och då bli helt osynlig. Och drottningen i kassan? Ett annat kvinnodominerat yrkesområde är detaljhandeln. Och drottningen i kassan, det är Erika Petersson och så heter hennes bok. Ja Drottningen i kassan alltså inte Erika Petterson. Som timjobbande i en stor matvarubutik på Öland är hennes huvudarbetsuppgift: service. Det kan vara svårt. För det märkliga med att sitta i kassan är att då och då bli helt osynlig. Det är nämligen så att den allmänna regeln att säga "hej" när någon säger "hej" inte riktigt gäller för personalen i kassan. Man kan göra så att ibland handlar man, betalar och säger "hej", men det går också bra att skita i det. Jag vet det själv. Är man trött och arg på sin chef eller sin fru när man handlar mat kan man välja att bara gloshundsöga hon i kassan. Säga inget. Det här tycker drottningen i kassan är oändligt fascinerande. Och det är det ju faktiskt. Men boken berättar inte om att arbeta med samma spända sorg och kroppstrådar intvinnade i sig, som poesin i "Politiken" gör, även om en ond rygg dyker upp. Hon berättar också om hur yrkesstoltheten kan få en drottning i kassan...