När läromedel blir digitala

I dagens avsnitt pratar vi om skillnaderna mellan digitala och icke-digitala läromedel. När blir det relevant att använda läromedel digitalt och vad gör det för skillnad i undervisningen? Finns det situationer när digitala läromedel är mer effektiva än att använda exempelvis en bok, penna och papper? Detta är det första av flera planerade avsnitt på temat “Digitalt lärande” i Mycket Hjärna. Varje avsnitt av Mycket Hjärna genomgår en oberoende granskning före publicering. Därav vill vi denna gång göra ett förtydligande avseende de olika slags datorkaraktärer som kallas “digitala karaktärer” i avsnittet: Det finns två huvudformer av interaktiva datorkaraktärer eller datorfigurer: avatarer och agenter. En avatar är en karaktär som representerar och kontrolleras av en människa. En agent är en karaktär som kontrolleras av datorn. De som var med idag är: Betty Tärning, forskare i Educational Technology Group vid Lunds universitet, och doktor i kognitionsvetenskap, med specialisering inom digitala läromedel. Björn Sjödén, lektor i utbildningsvetenskap vid Högskolan i Halmstad och doktor i kognitionsvetenskap. Han undervisar på lärarutbildningen och forskar om digitalt lärande. Kalle Palm, gymnasielärare i fysik, filosofi och matematik samt kognitionsvetare. Tekniker var Trond A. Tjøstheim. Varje avsnitt är granskat av Agneta Gulz, professor i kognitionsvetenskap vid Lunds och Linköpings universitet. Tillsammans bidrar vi med vetenskapliga referenser till varje avsnitt, för den som vill veta mer. Referenser Baddeley, A. (2007). Working memory, thought and action. Oxford, England: Oxford University Press. Clark, R. C., & Mayer, R. E. (2016). E-learning and the science of instruction: Proven guidelines for consumers and designers of multimedia learning. NJ: John Wiley & Sons. Lee, J. E. R., Nass, C. I., & Bailenson, J. N. (2014). Does the mask govern the mind?: Effects of arbitrary gender representation on quantitative task performance in avatar-represented virtual groups. Cyberpsychology, Behavior, and Social Networking, 17(4), 248-254. McCormack, N. (2012). Are E-Books Making Us Stupid?: Why Electronic Collections Mean Trouble for Libraries and Their Patrons. International Journal of Digital Library Systems (IJDLS), 3(2), 27-47. Sjödén, B. (2014). Vad är ett bra digitalt läromedel? I A. Persson & R. Johansson (Red.), Forskarperspektiv på kunskap, utbildning och skola – utbildningsvetenskaplig forskning vid Lund universitet. Lund: Institutionen för utbildningsvetenskap, Lunds Universitet. https://lucris.lub.lu.se/ws/files/5414253/4438022.pdf#page=81 Sjödén, B. (2018). Från läroböcker till digitala läromedel – nio frågor på vägen. I Nordenstam, A. & S. Parmenius-Swärd (Red.), Svenslärarföreningens Årsskrift 2018: Digitalt (s. 60-83). Stockholm: Natur & Kultur.