Havre - sädesslaget med lägst status

Första programmet i en serie om de fyra svenska sädesslagen. Havre - som inte kan jäsa, som alltid setts ner på. Men också exportframgången som skapat välstånd! Berättelser från spannmålsexperten, odlaren och bagaren. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vi äter dagligen av våra fyra sädesslag, men vet ganska lite om dem. Nu gör Meny en serie program om sädesslagen. Vete, råg, korn och havre. Ordningen har varit den samma sedan medeltiden och speglar deras status och ekonomiska värde. - Havre skiljer sig mycket från de andra sädesslagen, säger Matti Wiking Leino, agronom och doktor i växtförädling och särskilt intresserad av gamla kulturväxter och deras historia. Han är också författare till boken Spannmål - svenska lantsorter. - Idag tänker vi på havre som gryn och djurfoder. Men havre har varit det vanligaste sädesslaget i Sverige. I många fall det enda sädesslaget. - I slutet av 1800-talet var mer än hälften av all spannmålsodling i Sverige havre. Havre saknar gluten och havremjöl har därför ingen förmåga att jäsa och ge ett luftigt bröd. Ändå gjordes det bröd på det förr. Matti bakar ett hårt tunnbröd som vi smakar på. Skrädmjöl är ett mjöl på rostad havre. Bagaren Anna Groneberg blandar det med bovete och då lyfter degen. - Sen är ju skrädmjölsdrömmar en klassiker. Drömmar ska ju vara spröda. Jag blandar också i lite skrädmjöl i pajdegen. Niclas Dagman är lantbrukare i tolfte generationen på samma gård i Grästorp på Västgötaslätten. - Vi har bland den bästa havren i världen, säger han. - Det var havren som skapade välståndet på slätten. Järnvägen byggdes kors och tvärs för att transportera havren som såldes till England. Niclas tycker att havren är det sädesslag som är lättast att odla. - En vettig jord och lite gödsel så växer det. - Det kommer att bli mer odling av havre. Tillsammans med korn är havre bland det bästa man kan äta.